H?sten kom idag. Det ?r kallt ute, det bl?ser, regnar och jag lyssnar p? Nick Cave, vilket ?r ett tecke s? s?kert som n?got. Inte f?r att jag klagar, mind you, jag trivs i h?sten, jag tycker om att st?lla undan min cykel och vandra i bl?sten med cigg i munnen och ovan n?mda Cave i h?rlurarna. Och jag skriver alltid s?na h?r anteckningar vid den h?r tiden p? ?ret, v?nta en m?nad eller tv? sedan kommer jag att skriva om hur deprimerad h?sten g?r mig.
Efter konstant arbete i snart ett och ett halvt ?r s? tror jag att jag blivit gravt arbetsskadad. Jag hatar de dagar jag ?r ledig och skulle nog jobba varje dag om jag kunde (och fick, tydligen finns det lagar som f?rbjuder mig att g?ra det, j?vla trams!) iallafall tills jag br?nde ut mig. Det kan bero p? att jag inte har n?gon att umg?s med f?rutom Susanne (som jag troligen inte ska g? in p? nu, det ?r en helt annan anteckning som f?r v?nta tills jag blivit tillr?ckligt bitter) vilket kan med j?mna mellanrum k?nnas ganska p?frestande. Ensamhet ?r annars n?got som passar mig alldeles utm?rkt, problemet ?r bara att jag f?r en massa tid att t?nka och ingen att vr?ka ut tankarna p? vilket k?nns lite obehagligt ibland.
Vad g?ler mitt k?ra umg?nge s? ?r det igentligen bara Tess jag saknar. John gav sig av utan s? mycket som ett adj? n?got jag b?de respekterar och h?ller emot honom, inte f?r att det spelar n?n roll, honom har jag troligen sett f?r sista g?ngen. Gotte ?r kvar i stan men det vore v?l synd att s?ga att det m?rks. Daniel gjorde ganska klart var han vill ha mig och det f?r jag v?l respektera. Det ?r v?l det som ?r grejen lite, n?r man har det lite jobbigt och faktiskt ?r i behov av v?nner det ?r d? man m?rker ganska tydligt vilka de ?r. Lasse och Peter ska jag inte ens n?mna eftersom jag inte ens har en ?sikt.
Jag b?rjar f? ett behov av att trycka ner allt och alla igen, n?got som troligen har med att jag sj?lv inte m?r s? j?kla bra och beh?ver n?got som ockuperar mig. Tyv?rr finns det ingen kvinna i mitt liv nu som jag kan behandla som skit, det finns n?gon som jag misst?nker vill vara i mitt liv, men mitt intresse f?r blivande mentalpatienter har alltid varit svalt. Sk?mt ? sido s? kan det faktiskt bli ett problem d? hon g?r mer och mer aggresiva n?rmanden och min relation med henne g?r det ganska sv?rt att s?ga den brutala saningen: “Welcome dumpville. Population: you.” Kanske om jag bara h?ller en l?g profil och l?tsas att jag ?r f?r dum f?r att f?rst? n?gonting ho s?ger s? kanske hon tappar intresset. Yeah right.
Aggressioner, k?nslom?ssig miss?r, och kvinnoproblem i horisonten. Japp, det ?r i sanning h?st.
