Varför är småbarn nattugglor? Dom kan ju fan inte sitta uppe och chatta på msn hela natten, eller glo på Matrix 1,2,3 i följd. Allt dom får ut på att vara nattmänniskor är att dom ligger där i sängen och gnäller i tre timmar medans deras föräldrar irriterad funderar på om dom skulle ge ungen whiskey så att den däckar och dom kan knulla. Så jävla ovärt.

Men jag önskar att jag hade Noah’s dyngsrytm; Sommna vid 21, vakna och röjer lite vid 00:00, käftar emot lite vid 04:00, för att sedan vakna och vara sjukt pigg vid 06:00. Hade jag hållt på så om nätterna och sedan stigit upp vid sex varje dag hade jag fan varit zombie och inte den coola sorten heller som rör sig snabbt och dödar allt i sin väg; nej Romero sorten som du kan springa ifrån i en rullstol.

Ah well. Det börja ljusna ute så det är snart dags för min morgonpromenad med Noah, vilket får det att låta som vi gör det varje dag. We don’t. Men idag har grabben tid på BVC och Lina är på kurs vilket innebär att lotten faller på mig. Ska bli soft med en liten promenad.

 

 

Försöker dämpa nikotinbehovet med att sitta uppe och hänga vid datorn långt in på sena natten som på den gamla goda tiden, tills jag inser att jag alltid hade ett askfat jämte mig. Vad har man i askfat? CIGG FÖR HELVETE!

Jävla fitta…

 

Att umgås med andra småbarnsföräldrar har en del fördelar. Främst det faktum att om man får slut på saker att prata om så kan man diskutera sina ungar, och slipper således den pinsamma tystnaden. Vilket inte är fallet med Peter och Maria, trevliga människor hur man än vrider och vänder på det, och det bjuds alltid på god mat, tillagad i ett slags organiserat kaos.

Och eftersom julen är här vilken jävla dag som helst (please let it be over soon!!) så klädde vi upp Noah till tomte och efter den första av allt för många obligatoriska släktträffar kom vi hem och gjorde obcena mängder köttbullar.


Ang köttbullarna, så är det bara att blanda ägg, spiskumin, korianderfrön, dijonsenap, salt, svartpeppar och brödsmulor. Eftersom jag alltid höftar fram mängden så får ni helt enkelt prova er fram, men snåla inte med senapen.

 

IDG har en en artikel om “farorna med Nintendo Wii”. Vilket är det dummaste jag hört. Men tydligen är det så att det faktiskt finns folk som slår sönder hela vardagsrum med kontrollerna. Jag vill minnas den gamla goda tiden då man mest drämde 8bitars kontrollen i golvet upprepade gånger. Vilket man då kunde göra, för fanskapet var byggt för att hålla. Men idag är det alltså så att man tappar sin kontroll och den flyger okontrollerat iväg och förstör allt i sin väg; krukor, fönster, tv:n och mormors löständer. Penny Arcade gjorde en strip om fenomenet, ni hittar den här.

Gårdagen var av det trevligare slaget, även om den började för min del ganska pissigt. Vaknade helt enkelt på fel sida, mitt dåliga humör höll i sig mest hela dagen och kulminerade i ett missförstånd med frun, som jag vanligtvis hade skakat av mig men igår blev riktigt förbannad över. Det gick dock över och framåt kvällen kom Emi på besök vilket inte sker allt för ofta. Så jag gjorde tacosgratäng och ett försök till egna tortillabröd, vilket gick sådär, de smakade hur bra som helst, men jag får nog träna på att kavla dem riktigt runda.

Tortillabröd: Jag är lat idag och ger er helt enkelt länken till recepten.se, det vat trots allt där jag hittade receptet. Letade efter enklast möjliga med så få tillbehör som möjligt, känns som att jag hittade det.

Tacogratäng: Jävligt simpelt. Bryn köttfärs och lägg sedan till tacokryddor. Ta sedan en gratängform och häll ett lager med köttfärs, sedan ett lager med nachos, sedan köttfärs, sedan nachos, you get the idea. Hacka några jalapenos och häll på också och dränk sedan skiten i riven ost. In i ugnen på 200 grader i ca tio minuter en kvart. Servera tillsammans med tortillabröd, tacosås, grönsaker och vad man mer kan tänkas vilja ha.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
© 2011 stavfel.com Suffusion theme by Sayontan Sinha