25 februari 2006. Ljungby BB. Jag hade inte en aning om vad som väntade. Visste bara att livet skulle bli annorlunda. Lina vrålade till och så fort han var ute strömmade tårarna och mina händer skakade. Det blir lätt så när man förändras på nån sekund.

Att något så litet kan ge så mycket. Bara genom att finnas ger han mig styrka, motivation, glädje och lycka. Bara genom att finnas. Idag fyller han fem och jag tittar på honom och förstår inte vart tiden tog vägen. Men så finner hans blick min och vårt band stärks ytterligare och så ler han. “Jag älskar dig pappa.”
Jag älskar dig Noah. Grattis på femårsdagen.

 

 

 

Det är när jag är ensam och gör som jag alltid gör; tänker för mycket
det är då jag inser, det är då jag förstår
att allt sedan jag var liten ändan sedan jag kunde forma tankar med mening har jag känt en liten del av ångest, kännt ett litet, litet tryck över bröstet

Sanning bor i mitt hjärta
sanning bor i mina handlingar, men om vissa saker vill jag aldrig tala eller själv ens försöka förstå
ung och dum, handlingar av våld och ilska men jag kommer alltid tillbaka till ett tomt papper, fläckat av tårar

hon som älskades men dog
dom som sa att dom skulle finnas där men försvann
alltid ett konstant tvivel
ångest runt, runt hjärtat likt en virvel

av det förflutna finns bara minnen kvar
en lägenhet tom på på möbler
ekande rum med endast blod på väggarna

stänger dörren en gång för alla
väljer att minnas endast det bra
jag kan ännu….

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
© 2011 stavfel.com Suffusion theme by Sayontan Sinha