Hela dagen har jag haft Nick Cave & The Bad Seed’s “O Children” i bakhuvudet. Det är en bra låt, riktigt bra. Den är med i min absoluta favoritscen i hel Harry Potter serien. Den gör mig också oerhört sorgsen. När arbetsdagen idag tog slut, kände jag mig, just, väldigt sorgsen och valde då att lyssna på låten under min promenad hem. Renande är väl inte rätt ord, men tankarna gick längre in, blev mer fokuserade och melankolin sänkte sig över mig.
Musik gör saker med oss. Bra saker. Ibland glömmer vi att känna efter ordentligt. Det är då bra att bli påmind.
